Frasse, en hund utan sömnproblem!

EN SOMMARVECKA I AMMYS LIV

MÅNDAG: Fick vara hemmahund med tråkgubben Frasse. No Action! Vad göra? Saknar pappa Viggo, som fått följa med matte till jobbet. Grävde sju nya hål, med varierande form och djup, i gräsmattan. Jagade katten. Skällde ut hästen i hagen bredvid och snodde några av barnens gosedjur.

TISDAG: Yes, fick hänga med till mattes jobb i stora Staden. SPÄNNANDE! Stod länge länge och tryckte nosen mot den konstiga lådan med ljud i (Matte säger: fotgängarlådan vid övergångsstället/trafiksignalen). Var tvungen att kasta mig i säkerhet då en cyklist anföll bakifrån. Snodde mattes kollegas sandal. Plockade lite i mattes papperskorg.

ONSDAG: Hemmahund igen. SKIT! Frasse 12 bast vill inte leka. Skällde ut hästen några gånger. Hittade en rulle med bajspåsar. Drog ut den i trädgården. Fladdrade kuligt! Matte förbannad!

TORSDAG: Fick hänga med till mattes jobb igen. Matte glömde sätta upp sin papperskorg på stolen, så det var fritt fram att välja och vraka. Matte blev förbannad (igen)! Stack in till hennes kollega istället och snodde ett snorpapper ur hans papperskorg.

FREDAG: Åh nej! Hemmahund med torrbollen Frasse igen. Skällde ut hästen. Grävde ett nytt stoooort hål i gräsmattan. Husse förbannad! Åt upp kattens mat. Snodde tvätt ur tvättkorgen.

LÖRDAG: Följde med matte på svamprunda. Drog efter ett rådjur. Matte såg mig och skrek så att det vibrerade i tallarna. Ok, struntade i rådjuret. Tog ett gyttjebad istället.

SÖNDAG: Fick testa på blodspår. Bevare mig väl! Läbbigt som tusan! Fick darriga bakben. Skällde ut hästkraken då jag kom hem. Snodde till mig ett gosedjur till natten.

I helgen fick jag, Maire och Moa förmånen att hälsa på Viggo och Kiwis valpar hos kennel Tiebreak, Ekerö. Sex underbara, rultiga valpisar som ännu är i livets linda, 7,5 veckor gamla.

 Tiebreak Nelson

 Syster, Tiebreak Nicosia

Tack snälla Ami och Håkan för att ni tog hand om oss på bästa sätt. God mat och service under hela vistelsen!

Oj, jag glömde visst något......

 Jisses, vad är det här då? Ett gäng chica brudar poserar.

För er läsare som är insatta i det som jag tidigare skrivit om mjölbaggar, så kan jag nu meddela att baggarna är ärftliga...........

Älskade lilla mumingryn, nu finns du inte mer

Förlåt mig för det beslut jag tog, förlåt mig min brist på styrka, i din sista stund

Förlåt mig mina tårar

Vi fick en god och vacker dag, din sista, tillsammans bara du och jag

Du som så tåligt och godmodigt levt med mig, din människa

Du trogna, vackra, som följt varje steg jag tagit, följde nu villigt in i döden

Sexton år, den oändliga tid vi svetsats samman

Det totala samförståndet, ordlöst, omhöljt av din kravlösa kärlek

Nu är fogen bruten

Så får jag aldrig mer höra ditt välkomnande knorr då vi varit åtskilda

Du kommer aldrig mer buffa mig under armen, så att min dryck spills ut

Det ivriga trampandet inför kvällsmaten har upphört

Din skål står tom och väntar på bänken

Mina byxor är täckta av din silvervita päls och fuktiga av mina tårar

Du sover nu och jag måste leva vidare

Det gör ont

Vet du att dina vänner söker dig

De vandrar oroligt runt och söker dig i varje skrymsle

Hur ska jag kunna förklara för dem

Att du aldrig mer kommer hem

Får man då önska

Så löper du nu med ungdomlig styrka, skärpa i blick och gyllene päls

Så är du åter den starka, vettlösa, ohejdbara

En dag ska jag le igen då jag tänker på dig

Men idag, älskade mupp, är jag oförmögen

För jag har släckt din låga

Tellan min flicka

Så vis, så god och så ofantligt saknad

Sov nu gott, hjärtat mitt