En riktigt glad midsommar tillönskas alla goda vänner!!!

Här sviras det av förklarliga skäl inget nämvärt. Sambon snapsade dock lite och sa bestämt att jag inte fick föda idag, för han kunde minsann inte köra in mig till förlossningen. Känns tryggt med sådana kommentarer. ;-)

Det känns som att jag på en enda vecka svällt upp som en ballong och plötsligt, så funkar ingenting av det där vanliga, som man brukar kunna göra. Att tappa ngt på golvet blir helt plötsligt skitjobbigt och i princip oövervinnerligt. När man väl lyckats knyckla ihop sin otympliga kropp och tagit sig ner i golvnivå ska man ju ta sig upp igen. Innan man ens har hunnit att börja försöka, så har man en unge hängandes över ryggen och ett gäng hundar pussandes i ansiktet. Åja, man ska ju inte klaga. Det är åtminstone inte 30 grader varmt ute längre. :-)

Idag har Ammy blivit stor flicka. Första löpet började idag. Skönt tänkte jag, att hon äntligen kom igång, men sedan insåg jag att hon är i höglöp ungefär samtidigt som det ska anlända en ny baby i familjen. Snacka, om att man måste försöka börja fjäska för sina vänner redan nu, för att kunna reda ut allt. Barnvakter och hundvakter kan ju vara bra att ha i sådana här lägen.

Veckans visdomsord från Ammy:

Visste ni att anledningen till att hästar går på sommarbete, enbart är för att en goldenflicka ska kunna träna sig på att smyga sig nära dessa gigantiska byten, lägga sig i bakhåll bakom en stor ormbunke och sedan göra ett vilt utfall?

(Detta göres dock på behörigt avstånd från kusarna, för de skulle ju anfalla tillbaka.....)

GLAD MIDSOMMAR GOD VÄNNER!

/hälsar ballongliknande matte med understimulerade hundar

Storm igen! Var ute en runda och försökte färdigställa Isacs sandlåda, men fick snart ge upp då alla verktyg blåste iväg..... Kan ju tillägga att min blyertspenna också försvann, men det var en annan stormvind (Ammy) som norpade med sig den i farten och pulvriserade den i andra änden av trädgården.

Nu ska vi se om jag kan sammanfatta tiden som gått? Nja, man kan väl säga foglossning, noll hundträning, arg unge med tandgenomträngning, fest och svullen sambohand. Hmm, låter kanske lite märkligt, men sådant är mitt liv.

Magen växer, jag är nu i vecka 35 och det tar onekligen emot lite här och där när man försöker göra ngt. Hundpromenaderna går i slow motion, men jag är än dock glad över att kunna röra mig överhuvudtaget (en del stackare har ju det mkt värre). Hundträningen blir följaktligen lidande, men jag och Viggo tog oss i alla fall ut på working test den 1 juni. Det gick väl rätt ok, med tanke på att vi inte tränat ngt ;-)

Vi började på station nr 3, där det föll en dubbelmarkering bakom en stenmur. Viggo sprang ut i riktning mot nr2, men fick med sig nr1 tillbaks. Därmed blev det lite hjärnsläpp när nästa skulle hämtas, eftersom han var bombsäker på att han hämtat nr2, suck! Tut och blås och dirigering och in kom dummyn och vi fick 12p.

Station nr4: Walk up med två stycken hundar, vilka fick varsin enkelmarkering. Viggo markerade bra, jobbade i rätt område, men hade svårt att få vittring. Dummyn kom in, efter idogt jobbande och vi fick 17p.

Station nr5. Dirigering över dike. Hjärtegullet kubbade iväg. Hamnade lite på sniskan. Matte blåste stopp. Skitsnyggt stopp! BRA, sa matte. Aha, sa Viggo och drog iväg i full fart. Tusan vilken liten olydig varelse..... Nåja, efter ytterligare tutande och dirigerande, så var dummyn hemma och vi fick 15p.

Station nr1. Långt fotgående + lång enkelmarkering. Viggo markerade som en gudom, MEN, jag kände ett smärre ryck i hundkroppen i samband skottet. Hmm, kanske lite väl laddad hund, men han knallar ju åtminstone inte. Domaren tyckte att Viggo var en optimal jycke, med undantag för rycket :-) . Vi fick 18p.

Station nr2. Dirigering + enkelmarkering. Ja, här hände det ngt???? Skickade ut gullebarnet på dirigeringen, blåste kontaktsignal, MEN??? Hunden flängde runt som galen ute på ängen och lyssnade inte ett dugg. Matte fattade noll?? Efter visselsignaler á la fotbollsmatch och diverse vrål och viftningar kom dummyn (och hund) hem. MEN avlämningen???? Flamsa, flamsa, steppa, steppa. Galen hund? Ja ja, men sedan fick han hem enkelmarkeringen och vi gick snopna ut med 11p.

På vägen tillbaks, flängde Viggo som värsta cirkushästen och plötsligt öppnade han gapet och satte i sig ngr deciliter träflis, från hästpaddocken vi gick igenom. Käre tid? Hunden satte i halsen och matte blev vettförskrämd?? Sedan käkades det gräs i mängder, harklades och hostades och spyddes.

Kollade igenom svalg och mun och det enda jag kunde hitta var 4st små sticksår i ena mungipan? Har ingen aning om vad detta var, men dagen efter var de illgula och inflammerade, för att sedan bli som ärtstora knutor i mungipan. Mystiskt!

På nationaldagen träffade vi Tarja och Boris från Finland, som har Viggos bror Morris. Otroligt kul att få se, träffa och träna med ett kullsyskon till Viggo!

Viggo och Morris

Vi har i alla fall likadana tungor!

Har fått rapport från Tina och Stormfågelns kennel om att Storma/Viggo-valparna växer och frodas. Alla är nu tingade och de kommer att flytta till aktiva hem allesammans. Jättekul!!

Titta och njut av gullebarnen!

Jag ska döda dig, din eländiga lilla kamptross!

Jag som hela tiden har skyllt Ammys "penséedödargener" på hennes mamma Raja. Hmm, kan det verkligen vara Viggo som nedärver dessa negativa egenskaper?

.... för folk började undra ifall vi lever eller ej :-)

Svårt det här med att uppdatera bloggen, när man har en 1,5 åring, ett gäng hundar och en megastor mage....

....men jag lovar att återkomma inom kort igen och berätta mer om vad vi sysslat med på sistonde. Vi har ju bl.a fått träffa Viggos brorsa Morris och så har vi startat på WT igen och så har ju Ammy-Pammy grävt lite nya hål och annat......

I will be back.....